Nu har jag inte suttit på Frankie sedan tävlingen, alltså för fyra dagar sedan. Det känns som en oehört lång tid men det har ändå gått fort. Om två dagar får jag sitta på min vackra vän igen, om minst 7 dgr får han ha sadel och vi kan smått börja igen... Trots att suget efter att få komma igång att träna, tävla, lägga upp mål, se resultat redan är här så vill jag vänta. Om det så betyder att jag får vänta i fem dagar till. När jag sitter upp ska min ponny var 100 % redo för att ha sadel och ryttare på ryggen, vi ska vara på det stadiet när jag kan rida bort det. Suget blir mer och mer speciell nu när jag fått veta att min tränare som tyvärr inte mått så bar sedan i julas är redo för att kunna hålla någon träning snart. Kjelle är den bästa tränare jag någonsin har ridit för, han är nästan för bra! (a) Han är dock 70 år så orkar inte så mycket men bättre tränare får du leta efter!

 

Snart, snart.. ♥